Skall åka en tur till Jämtland med tåg nästa vecka och hälsa på släkten några dagar ... jag är en van SJ-bokare men inte hjälper det ... blir helt galen på alla moment man skall passera och sedan skulle jag betala med mina insamlade priopoäng  - men hur??? Jag anser mig vara rätt normalbegåvad men det tog tid att klura ut! Sedan blev det inte rätt i alla fall - för jag glömde kampanjkoden för att få åka för halva priset i första klass... Årets första sommarpratare, Fredrik Lindström, gjorde förresten en kul grej av SJ:s röststyrda biljettbokning, det blev hur tokigt som helst - hans tes var att vi har svårt att sänka oss till den nivå som en automat kommunicerar på, därför blir det tokigt ... kanske gäller det internetkommunikation också?

Varför är jag på detta viset? Jag får aldrig något gjort förrän det "brinner i knuten"! Idag har jag jag i alla fall tagit tag i skriften som jag åtagit mig att skriva ... Jag har genomfört en del research-jobb (tack, snälla biblioteket!) , gjort en intervju och bokat flera andra ... det känns bra att det börjar rulla på nu... vill ju inte att hela sommaren skall gå, med jobb. Skall till Almedalen också - men min medverkan där kräver inte så mycket förberedelse. Mer än att jag måste boka biljetter för resan. Får väl ta båten så jag kan ha "huset" (bilen) med mig och "leka snigel", för annat boende är väl inte att tänka på att det går att hitta vid det här laget... Hade förresten ingen aning om att Almedalsveckan är ett så stort arrangemang - man hör ju bara talas om de "stora" politikernas tal, men så otroligt mycket mer som händer där i Visby då ... och vad jag förstår är allt gratis?! 

http://www.gotland.se/almedalsveckan/

Kanske menade Din bil, Vag eller vad de nu heter, att vi skulle byta bil? Jag lämnade in min Golf för 4 veckor(!!)  sedan idag och fick en låne-Passat istället. På lånekontraktet står det lite kryptiskt att jag får ha bilen tills de "ber att få den tillbaka"... Och sedan har det varit tyst! Ingen har ens ringt med en liten hälsning från Golfen.. problemet är att jag snart måste leta upp den själv i deras garage för jag har min 12-voltsladdare till mobilen kvar i den, och den behövs nu också i segelbåten...    

Fö har jag denna kväll plockat bort säsongens 4:e fästing ...

Det var rätt få besökare i kyrkan idag så stundtals satt jag och läste en artikel av Gloria Zeligman i senaste numret av Psykisk hälsa (nr 2/2008). Artikeln handlar om "Tillbaka till skamvrån - vår tids barnuppfostran?" och stämmer väl med min skeptiska syn på "time out" och andra avvisande uppfostringsmetoder. Gloria Zeligman hävdar att flera av dagens föräldrautbildningar bygger på "The incredible years" (sv. de otroliga åren) där time out är ett av inslagen. GZ skriver "förespråkare för denna metod har föreställningen att den skapar ett samvete och ett ansvarstagande hos barnet. Man påstår också att denna negativa respons (time out - min anm.) inte skadar barnet och inte är ett straff samtidigt som man säger att "barn hungrar efter  uppmärksamhet - tom negativ uppmärksamhet känns bättre än ingen alls och förstärker beteendet". /..../ detta citat /..../ säger mig att förespråkarna känner till den psykiska smärta som avbruten psykologisk kontakt med föräldrarna (time-out) innebär för ett barn. /....../ metoderna använder alltså ett av barns största skräck, nämligen separation, i uppfostrande syfte. /...../ Konsekvensen av dessa "nyauktoritära" uppfostringsmetoder kan vara ångestfyllda barn som inte kan stå på sig, barn som blir auktoritetsbundna, barn med separationsskräck och barn som inte kan handskas med aggressivitet. /..../ Med dessa metoder blir svåra känslor, tankar och fantasier omöjliga att prata om....

Medan jag läste satt jag bredvid en träskulptur av den Heliga Birgitta. Denna fantastiska 8-barnsmamma som lyckades bli känd i hela Europa under sin livstid, på 1300-talet (långt före mediabrus av telefon, radio/TV, internet osv) ! Ett av skälen till att hon blev uppmärksammad var att hon både var läs- och skrivkunnig, ett annat att hon, trots att hon var kvinna, fick uppenbarelser från Gud dvs hon blev hans språkrör och då var till och med påven i Rom tvungen att lyssna! Påven blev faktiskt så imponerad att han helgonförklarade henne redan 18 år efter hennes död!

Heliga Birgitta födde under 18 år 4 söner och 4 döttrar (alla nådde inte vuxen ålder) och hon skrev även om barnuppfostran. Därför vet vi att hon aldrig slog sina barn. Hon föredrog att belöna dem då de skötte sig väl!

Kanske fanns det snällare mammor på medeltiden än det gör idag?

Lyssnade på radio om Ljusterö i morse, där protesterna mot 23 nya vindkraftverk växer sig starka... Rätt typiskt hur vi människor fungerar (jag också!)!

Vi vill ha mobiltelefoner - alltså krävs master (eller gör det det egentligen?) men vi vill inte ha dem i närheten, vi vill ha bra vägar/järnvägar, men inte förbi där vi själva bor, vi vill ha fler institutioner av olika slag för personer som behöver vård (eller för all del, straff), men i vår lilla by? Nej, Gud bevare - då faller ju våra taxeringsvärden! Som skärgårdsbo tycker jag att det lustigaste är det där med Horsstensleden. Som det är idag går stora fartyg in till Stockholm via den långa Furusundsleden - totalt söndereroderad(!) eller den kortare Sandhamnsleden där själva Sandön (där samhället Sandhamn ligger) också eroderar men där det framför allt är otroligt, smalt, trångt och farligt vid  passage av Farfarsgrundet dvs två infarter, båda olämpliga för stora fartyg! Så finns då den nya, påtänkta Horstenssleden, där vattnet är mer öppet, avståndet till Stockholm är minst lika kort som via Sandhamn MEN som kräver att en bergklack under havsytan sprängs bort och DÅ startar proteststormen; visst behöver vi en säkrare farled in till Stockholm men "bara inte här"!

Det hävdas att; att spränga bort en grynna

1. förändrar havsmiljön - javisst, men det gör en grundstött tankbåt också för att inte tala om all sk-t som vräks ut i Östersjön med döda sjöbottnar som följd! Det pågår dagligen men vem gör något radikalt åt det?

2. förstör fiskemöjligheterna på platsen - ja det är klart fiskegarn och stora båtar går ju inte så bra ihop... men hur många fiskar just på den platsen? Klagar inte de få yrkesfiskare (1-2 stycken) som finns kvar i Stockholms skärgård på att fisken försvunnit i samma takt som sälar och skarvar blivit otroligt många fler? Att t.o.m gädda och aborre är utrotningshotade och måste skyddas....

Sedan kan man ju inte låta bli att le lite åt bråket om en bortsprängd grynna i havet då man tänker på hur det sprängs och skövlas på landbacken ovanför havsytan... Jag har sett stora berg försvinna till förmån för ett antal stora köplador, industriområden, husbyggen etc...

(Nu skall jag låta som den gamla dam jag är ett tag, men) då jag var barn (och därföre) anpassade man nybyggnation till naturen, inte tvärtom... kan då inte heller låta bli att ge en eloge till PTK som byggde den stora konferensanläggningen Djurönäset helt intill strandlinjen, ett enormt byggnadskomplex, men det syns knappt bland träden från sjösidan - något att ta lärdom av?

Jag blir varje år förvånad över hur många personer som stannar till och besöker vägkyrkor! Jag blir också förvånad över hur många olika nationer som är representerade... och fler ju längre sommaren lider. I Sydeuropa lär man ha senare semester än hos oss?

Nåväl, idag har jag träffat flera tyskar, några danskar och en hel del svenskar förstås. Liite ringrostig var jag nog, men det tog sig på slutet. Och barnbarnet var lycklig för sista guidningen fick hon ta då jag blev upptagen i telefon av en TV-journalist som gjorde research för ett kommande program!

På onsdag är det 4 veckor sedan min bil "försvann" - fortfarande inte ett ljud från "Din bil"! 

är det bara att inse att nu är det där speciella sommarnattsljuset på väg att lämna oss... lite vemodigt känns det!

Samtidigt är det ännu mycket kvar av sommaren - många vänner att träffa, resor att göra, segling, skogpromenader; bär och svamp. Och ledighet!

Som egen företagare tar jag mig utrymme att ladda batterierna med annat på sommaren - skall tex vara vägkyrkoguide i kyrkan - börjar faktiskt med det redan i morgon!  Äldsta, historieintresserade barnbarnet skall nog göra mig sällskap - hoppas det kommer många besökande turister och "hemvändare", då är det som roligast att vara guide!

Undrar hur många ställen jag firat midsommarafton på? Ingen aning, men de flesta är helt säkert tillbringade i Stockholms skärgård.

Jag skulle tippa att det var midsommaren 1991. Vi hade bestämt att segla under helgen och för att slippa den värsta torsdagsrusningen hade mannen tagit ledigt från onsdag. Torsdag kom, med god västlig vind, vi stoppade in 3 barn och proviant i båten, hissade seglen... och seglade, seglade, seglade förbi, Nassa, Gillöga ut till Svenska Högarna - en fantastisk segling precis som segling skall vara - man vet inte riktigt var man hamnar! Och inte en enda fritidsbåt fanns därute, drygt 8 mil öster om Sergels torg!! Vi firade midsommarafton med god, medhavd midsommarmat och promenad runt ön varefter den modigaste tog ett "iskallt" dopp i Östersjön! Förutom de människor som bor där ute året om, var det bara vi och en fri horisont!

Midsommardagen vände vi kosan hemåt och efter lunchstopp och promenad bland bodarna på Gillöga kom vi in till Nassa tidig eftermiddag. Vi hade glömt hur en vanlig midsommar i skärgården ser ut! Det var "svart" med båtar där... det var chockartat, vi som de senaste dagarna knappt sett en människa! På Nassa finns inte många vindskyddade bra förtöjningsplatser - och de som fanns var förstås proppfulla! Nåväl, vi hittade en halvbra klippa och kunde sova lungt även den natten....