på flera olika sätt - frågan är vilket sätt som är "värst"?

Åtskilliga i bekantskapskretsen har skilt sig - med mer eller mindre sorg och smärta. En del säger att andra har svårt att förstå sorgen när den man trodde man skulle åldras tillsammans med bara försvinner ur ens liv... han/hon lever ju trots allt!

När någon försvinner genom död så är sorgen kanske lättare att förstå och, menar många, då är det naturligt att omgivningen ger medkänsla och stöd. Kanske beror skillnaden på att döden har vi ritualer och nedärvd erfarenhet av - skilsmässa är nyare tiders påfund - vem annonserar tex en skilsmässa i lokalpressen på samma sätt som man ofta gör vid vigsel, födelse eller död?

Så finns ett tredje sätt för nära anhöriga att försvinna - och det är just nu aktuellt i vår familj, nämligen när någon "går in i dimmorna" och blir dement. Så himla konstigt när en person lämnar en själsligt men inte fysiskt - var det inte Maj Fant som, innan hon dog, skrev boken "Mamma till sin mamma". Precis så blir det; "har du ätit idag?" "Vad finns i ditt kylskåp, vad behöver du få hemköpt?" "Nej det är inte måndag, utan onsdag idag" och "det är sant, du är 82, inte 68!" Som sagt, skrämmande konstigt är bara förnamnet ... personligheten försvinner men den fysiska kroppen finns kvar? Vad och när är det tid att sörja?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är inne i "jultänket" nu .... mannen tar julledigt och jag vill göra så mycket - åka till Berlin eller kanske till fjällen? Men först går två helger till resorna till Västra Sverige - begravning och kurs i Göteborg ...   Vi var ute och rekade julgra...

Håller på att kämpa med sjukvården! Mannen har en medfödd felställning i en fot som gjort att han haltat en aning hela livet. Han har inte haft ont utan detta har gått att leva väl med - t.o.m. genom ett fysiskt krävande yrkesliv, ett antal midnattsl...

på mitt brev som jag skrev för en tid sedan om mina "hatobjekt"; skyltarna ovanför vägen som menar att man skall kunna hålla 50 resp 30 då man står i en stillastående kö på en infart till Stockholm...   Svaret var som till en 5-åring: " Hej! Hastigh...

Genom nattjobb - som vanligt! Återstår att skriva kuvert.... I morgon skall vi på anhörigdag på svärmors dagverksamhet... konstigt, men då man blir gammal är det tydligen som att komma tillbaka till dagis igen, med namnlappar, utvecklingssamtal och s...

Pratade just med en av sonhustrurna .... tänker på att våra söner tycks ha fått ett så bra liv i sina familjer ... fina barn har de och mammahjärtat spricker av stolthet då jag ser hur fina och närvarande pappor de är! Tänker också vilken bra förebil...